Kotus-haku
Voit hakea kaikilta Kotus-sivustoilta (oletus) tai valintasi mukaan yhdestä tai useammasta hakulähteestä. Hae sanalla tai merkkijonolla. Ruotsinkieliseltä kotisivultamme (sprakinstitutet.fi) voit hakea vaihtamalla kieltä yläpalkin kielivalikosta.
Haulla "160" löytyi 67 tulosta.
Språkbruk (67 tulosta)
Litteratur
Skillnader mellan sverigesvenskan och finlandssvenskan upphör aldrig att intressera och fascinera
”ja skulle inte säga tjena till mormor liksom” Att man i Finland ofta öppnar ett samtal med Hej, medan man i Sverige hellre säger Tjena har vi hört förr –...
Litteratur
Engelska lånord i svenskan
...en bred översikt över svensk-engelska kontakter och visar kronologiskt engelskans inflytande på svenskan. De tidigaste belagda lånorden är från 1200-talet, men först fr.o.m. 1600-talet kommer en jämnt ökande ström engelska...
Artiklar, Redaktionen väljer
Hur ska vi tala om biologisk mångfald?
...Taken Prominence over Biodiversity Conservation? Bioscience, 64(7), 625–629. https://doi.org/10.1093/biosci/biu079(siirryt toiseen palveluun) Kusmanoff, F. (2017). Decline of “biodiversity” in conservation policy discourse in Australia. Environmental Science & Policy, 77, 160–165. https://doi.org/10.1016/j.envsci.2017.08.016(siirryt...
Krönikan
Jag är inte så rolig om jag inte får prata dialekt
Jag är gift med en svensk. Inte en finlandssvensk, inte en sverigefinne (även om han gärna pratar om att hans släkt kan ha invandrat till finnmarkerna i Dalarna på typ...
Artiklar
Påskdagarnas namn – gammal teologi och roliga påhitt
Då jag arbetade som arkivarie vid Svenska litteratursällskapets Folkkultursarkiv var påskdagarnas namn en av de absolut vanligaste frågorna om påsken jag fick. Frågeställarna kom inte ihåg vad alla dagar hette,...
Litteratur
Folkmålsstudier
Folkmålsstudier 48. Meddelanden från Föreningen för nordisk filologi. Utgivna av Hanna Lehti-Eklund och Gunilla Harling-Kranck (red.). Helsingfors 2010. 208 sidor. Hösten 2007 fyllde Föreningen för nordisk filologi 75 år och...
Litteratur
Varför heter det tonfisk?
Patrik Hadenius (red.): Varför heter det tonfisk? Språktidningen och Språkrådet 2010. 207 sidor. Varför säger man nöt när någon är korkad? Räknas w som en bokstav? När använder man sist...
Intervjuer & reportage
Språket ska vara tillgängligt för alla
...till sin nya språkliga verklighet. – Bland dagens finländare talas 160 olika modersmål. År 1990 var de 60 till antalet. Det har skett en verkligt snabb förändring i samhället, där till exempel de...
Artiklar
Om Tölö och andra namn på Töl-
Tölö är ett område i Helsingfors, vars namn har visat sig vara en svårknäckt nöt. Ett tiotal forskare har fördjupat sig i problemet, grundligast Åke Granlund (1956, 1971) och Saulo...
Artiklar
Språkkontakt i ortnamn
Det finns goda möjligheter att bevittna konstant språkkontakt i namnbruket i realtid. Även om de flesta av våra ortnamn är renodlat svenska eller finska så finns det en avsevärd mängd...